tisdag 30 juni 2009

Gårdagens dryck - cola

På väg till Stockholms glass och pastahus för en eftermiddagsglass på jobbet, såg jag att det rykte lite längre fram vid trottoarkanten. Det låg massor av torra löv längs hela trottoarkanten, och på ett ställe började det tillta med rök. Ganska snart blev det tydligt att det även flammade upp lågor. Det hade precis slagit om till rött på övergångsstället, men jag skyndade mig över. Bakom mig hörde jag andra snabba steg, och tänkte att det var mina arbetskamrater. Det var tre okända grabbar som liksom jag sett röken. Och visst brann det. Grabbarna hade varsin colaburk, som de snabbt hällde över lågorna. Det hade kunnat börja brinna bra, för det var som sagt mycket torra löv längs vägkanten. Antagligen var det en fimp som någon slängt ut från bilfönstret som tänt på. Tänk vad fort det kan gå!

Och colan användes till något bra!

söndag 28 juni 2009

Sabrering av Palmer 1998


Det är kul att ta fram sabeln och slå av halsen på flaskan. Att sedan stå och dricka de ljuva dropparna gör ju inte saken sämre. Solen stod högt på himlen, grillen var preparerad och gästerna hade anlänt. Vad mer behövs för att ta fram en flaska champagne ut kylen? Den här gången blev det Palmer 1998 som inhandlades för 243:- för två år sedan. Smaken var frisk, med en viss mognad, gott, gott, gott! Och enormt mycket vin för pengarna.

torsdag 25 juni 2009

Inte jävig

Helt rätt!
Domaren i Pirate Bay-rättegången, Tomas Norström, har av Svea Hovrätt idag inte ansetts som jävig, trots sitt engagemang i föreningar på det immaterialrättsliga området. Ett helt riktigt beslut! Självklart måste domare få förkovra sig inom områden som de ska döma inom. Nu hoppas jag tjafset om jäv läggs åt sidan så sakfrågan kan diskuteras; är Pirate Bay-grabbarna skyldiga eller inte? Jag vet vad jag tycker, men jag är kanske jävig eftersom jag jobbar med immaterialrätt? :-)

Christian Engströms (Piratpartiet) gnäll om att det inte går att lita på rättsväsendet går jag inte på. Han säger samtidigt att det visserligen är fel på lagarna också. Hur ska han ha det? Döms det fel enligt lagarna, eller är det lagarna det är fel på?

Min ståndpunkt är klar: han man gjort ett arbete, oavsett vad det är, ska man få betalt för det också. Och sjunde budordet lyder: Du ska icke stjäla.
Upphovsrättsligt material har någon arbetat för att ta fram, och ska därmed få betalt för. Att olovligen ladda ner sådant material är att stjäla.

Se Mål B 4041-09 (jävsfrågan) och Mål B 13301-06 (Pirate-Bay-målet)

måndag 22 juni 2009

Pinot Noir världen runt

Ännu en provning i goda vänners lag. Medan vi väntade på det sista paret sippade vi på ett glas Nils Oscar Saison 2009 (99:- för 75 cl). Den är gjord av kornmalt, vetemalt, russin, timjan och vitpeppar, samt humle av sorterna saaz, amarillo och styrian goldings. Mycket gott!

Nästan alla barn var med och satt och åt lasagne vid bordet bredvid samtidigt som vi lutade oss över glasen. Kvällens värd hade plockat fram ett druvtema, men som vanligt visste vi inget mer än hur många glas det handlade om innan provningen. Tvärsäkra gissningar började snart hagla över bordet. Jag landade direkt på Pinot Noir, inget tvivel här, och den här gången slapp jag skämmas. Färgen och doften visade att det inte kunde vara något annat. Jag prickade dessutom in Bourgognen direkt, men blandade ihop amerikanen och ny zeeländaren.

2007 Huia Pinot Noir, Huia Vineyards, Nya Zeeland/Marlborough, 249:-
Vinet har en medeldjup röd färg. Doften är medelstor med röda bär och en lagom avvägd ton av fat. Smaken är torr med en frisk syra, medelkropp och massor av röda bär och fat. Ett välgjort vin, men den saknar den där riktiga knorren som behövs för ett stort vin.

2005 Casa Marin Litoral Vineyard Pinot Noir, Viña Casa Marin, Chile/San Antonio, 289:-
Färgen är medeldjup röd. Doften är medelstor, örtig, med röda bär, selleri och champinjoner. Smaken har en medelsyra, medelstor kropp och lite lagom tanniner. De röda bären, örterna och faten finns i smaken. De flesta gillade det här vinet, men jag är förbryllad. Vad gör sellerin här?

2005 Beaune Clos du Roi Premier Cru, Chanson Père & Fils, Bourgogne/Beaune P.C., 319:-
Färgen är ljust röd. Doften är medelstor med röda bär och en fin fatton. Den är något knuten, vilket gör att jag genast tror det här är en ung Bourgogne. Jag känner hur det lovar mer. Smaken har en frisk syra, medelstor kropp och är fortfarande knuten och lite stjälkig.

2007 Saintsbury Garnet Pinot Noir, Saintsbury, USA/Carneros, 179:-
Färgen är ljust röd. Doften är medelstor med söta röda bär. Smaken har en medelstor syra med röda bär, hallon och något fat. Ett druvtypiskt vin!

Godaste vinet den här kvällen var nog nya zeeländaren, men jag skulle vilja prova Bourgognen om några år. Vill man lära sig hur Pinot smakar ska man testa amerikanen.

torsdag 18 juni 2009

Österrike - både torrt och sött

Efter vinskandalen i Österrike 1985 då några vinodlare hade sötat vinerna med dietylenglykol i syfte att höja vinet till en högre kvalitetsklass, reformerade man snabbt vinlagarna och fick bland de strängaste i världen. Österrike gör numera toppviner, så inget ont som inte har något gott med sig. Efter EU-inträdet ändrades åter lagarna något, till det mindre striktare, men reglerna för Qualitätswein och Prädikatswein stod fast. Det finns fyra vinregioner: Niederösterreich, Burgenland, Steiermark och Wien fördelat på 16 distrikt. Wien är den enda huvudstaden i världen med stor professionell vinodling. Det måste ha varit 20 år sedan jag var i Wien och drack "grinzing-vin" i stora keramikkrus direkt från fat tillsammans med schnitslar stora som tefat. Men oj vad gott det var! Det är det bestående minnet av den resan.

I Österrike mäter man sockerhalten med en annan skala än den vanligt förekommande. 1 grad KMW = 1 % socker i viktprocent. KMW, Klosterneuburger Mostwaage, motsvarar ungefär 5 grader Öchsle.
Det som är intressant med sockerhalten, är att för att kallas torrt ska det vara max 4 g/l socker, eller max 9 g/l om syrahalten är minst 2 g/l mindre än sockerhalten. Ju sötare, desto syrligre för att det inte ska upplevas som sött, ganska självkklart egentligen.

Österrikes egna druva är Grüner Veltliner, som odlas på en tredjedel av arealen.

Ingen av oss hade provat särskilt mycket vin från Österrike, så vi såg med spänning fram emot kvällen. Vi hade delat upp provningen så att var och en tog med två viner, efter givet tema. Mitt ansvar var att få med två söta. Ett av de torra vinerna vi provade var så oxiderat att det enda vi kände var äppelskrutt. Trist.

Torra

2001 Kranachberg Sauvignon Blanc, Sattlerhof, Südsteiermark, 279:-
Färgen är ljust gul med lite grönt instick. Doften är ren, stor, smörig med citrus, ananas, en aning röd saftig paprika och nässlor. I smaken kommer den höga syran fram med en oljig munkänsla. Ananas, persika och kryddighet finns där . Eftersmaken hänger kvar lite sådär lagom och alkoholen sticker inte ut. Det här vinet är gott, men inte prisvärt. Smörigheten i vinet kommer troligen av att den lagrats på jästfällningen i 8 månader.

2006 Kartäuserhof Smaragd Riesling Achleiten, Karl Stierschneider, Wachau, 180:- (prissänkt från 225:-)
Färgen är ljust gul med vattnig kant, mitt glas är något spritsigt, kanske är glaset dåligt diskat?
Doften är ren, stor, med gröna äpplen och paprika. Smaken visar en hög syra, gröna äpplena finns, mineral, en viss oljighet i munkänslan och avslutningen har en god bitterhet. Jag är är känslig för bitterhet och tycker normalt inte om det, men här passade det. Den långa eftersmaken hänger kvar och jag lutar mig tillbaka. Det här är gott.

2007 Grüner Veltliner Urgestein Terassen, Pichler, Wachau, 279:-
Färgen är djupare än de andra, mer gul. Doften är ren, stor, med tvål och ansiktskräm, rosor och tuttifrutti. Min första anteckning var även "veteöl", klart inspirerad av L:s hembryggda som jag nyligen avsmakat, men den korrekta termen är pomerans. Smaken är torr, medelstor syra, medelstor kropp, pomerens och äpple. Vinet är gott, men det finns annat jag hellre skulle betala nästan 300:- för.

2006 Kartäuserhof Riesling Federspiel Hinterkirchen, Karl Stierschneider, Wachau, 129:-
Färgen är även här ljust gul med ett grönt instick. Doften är ren, stor, frisk med citrus, mineral och krita. Det här var gott och klart prisvärt.

2007 Loimer Spiegel Grüner Veltliner, Loimer, Kamptal, 269:-
Färgen drar åt grönt. Doften är medelstor, med smörighet, äpplen, jäst, melon, och en ungdomlighet. Smaken är torr, frisk med äpplen, persika och grapefukt. Eftersmaken dröjer sig kvar lite lagom länge. Grüner Veltliner såklart.

Söta

2004 Hafner Beerenauslese Cuvée, Hafner, Burgenland/Neüsiedlersee, 84:- (halvflaska)
Druvor: Chardonnay, riesling, sauvignon blanc och scheurebe
Färgen var djup gyllengul. I doften kom det fram en ung fräsch persikoton och torkad frukt. Smaken avslöjade även den persikan, men även honung, en frisk syra med stor kropp, äpplen och citrus. Gott, och mycket prisvärt.

2000 Bründlmayer Riesling Zöbinger Heiligenstein Beerenauslese, Weingut Bründlmayer, Kamptal, 359:- (halvflaska)
Färgen är djup bärnsten. Doften visar ett mer moget vin, med torkad fukt, persika och botrytis. Smaken har en hög syra, torkad frukt såsom russin och katrinplommon. Gott, men i jämförelse med det förra inte prisvärt.

Sammanfattningsvis skulle jag klart rekommendera att botanisera bland de Österrikiska vinerna, både de torra och de söta. Riesling-vinerna gillade jag mest, men så är jag lite svag för just Riesling på den vita sidan. Lenz Moser för 145:- som vi inte provade den här gången är ju annars ett gott alternativ på den söta sidan.

torsdag 4 juni 2009

Chocapalha Reserva 2005

Jag brukar inte köpa vin efter flaskans utseende, men det här viner kvalar nästan in i den kategorin. Ett vin som nästan heter choklad, doftar och smakar aningens choklad. Ja, visst måste en chokoholic köpa det!

Jag pratar om Chocapalha Reserva 2005, Estremadura Portugal, 179:-
Färgen är mörkt röd, doften slår mot näsan med björnbär, röda vinbär och örter. Smaken visar en bra stramhet, syran och tanninerna sitter där de ska. Chokladen finns där, faten likaså och örterna. Vinet speglar bra de tre druvorna, Touriga Nacional, Tinta Roriz och Syrah.
Gott en regnig kylig dag som denna.

tisdag 2 juni 2009

Clos du Mont-Olivet

Vilken tidning skriver du för? var frågan jag fick när vi besökte Clos du Mont-Olivet för två år sedan. Jag hade mitt anteckningsblock och antecknade flitigt vad jag tyckte om vinerna vi provade. Han tyckte det var konstigt att jag antecknade när jag inte skulle publicera det någonstans. Den lilla producenten i utkanten av Chateauneuf-du-Pape korkade upp b.a. årgång 2005, och den föll oss i smaken så den fick följa med oss hem för bara 136:- flaskan!

I går släpptes årgång 2006 på SB, men priset är inte lika minimalt. 229:- kostar den, men jag ville verkligen köpa några flaskor. Måndagen var uppbokad så jag kom inte ner till bolaget. Men, jag lyckades beställa några flaskor idag för den finns kvar på varudepån.

Jag ser fram emot att prova den här nya årgången.

måndag 1 juni 2009

Konditor alternativ karriär?

Jag brukar bjuda på hembakat ibland på jobbet. Idag var det befogat, eftersom jag blivit befodrad. Många gånger har det blivit en kladdkaka eller praliner. Choklad så klart, chokoholic som jag är. Det är inte alla som köper choklad i pelletsform i 10-kilossäckar.

Den här gången ville jag prova något nytt.
Hela helgen har jag hackat nötter, vispat äggvita, vispat grädde, kokat sockerlag, sjudit äggulesmet på spisen till en seg krämig smet, blandat de olika smeterna, stoppat in i frysen i omgångar, haft långkok på spisen för att koka gelé, diskat bunkar efter hand och ut trillade det två tårtor.

Den första var en jordgubbsmoussetårta med pistagemandelmarängbotten med vit chokladdekor. Den har jag gjort förut. En fräsch sommartårta där både den vita chokladen och pistagen passar utmärkt tillsammans med jordgubbarna.

Den andra en tårta som Jan Hedh kommit trea med i Världsmästerskapen i konditori kallad World Championtårta. Det är en tårta med chokladbotten, mörk och ljus chokladmousse toppad med en alldeles underbar krämig chokladgelé och slutligen dekorerad med chokladplattor. Den var som åttaåringen uttryckte det "Jag säger bara en sak, den var toppengod!" Himmel, vilken smarrig tårta! Len, fyllig, mäktig, helt klart i världsklass.

Chefen uttryckte det som att han skulle utnämna mig ofta, jag kontrade med att säga att i morgon säger jag upp mig för att bli konditor. :-)
Inget av alternativen kommer inträffa.

Jag är klart inspirerad till Vin & Dessert-provningen som Curt och jag ska hålla igen i höst. Den här gången med lite andra viner och desserter. Att jag ska baka är givet!