lördag 24 februari 2007

Bordeaux 1988

Man skulle kunna tro att jag är en riktig Bordeaux-freak. Tredje Bordeaux-provningen, 19 viner, på mindre än två veckor. Undrar hur det ska sluta...
Inte kan jag säga att jag gillar Médoc-viner framför Saint-Émilion eller tvärtom heller. Det är lika gott!

Kvällens provning bjöd på ett strålande startfält, eller vad sägs om en Saint-Emilion Premiers Grand Cru Classés A, en Saint-Emilion Premiers Grand Cru Classés B, och fyra Médocviner varav tre stycken 2:a Grand Cru Classé och en 5:e Grand Cru Classé. Jag har inte provat så här många strålande Bordeauxer sedan jag var aktiv i CVP, Collegium Vinorum Polytechnicum, en vinprovarförening på KTH. Men i CVP har jag provat alla fem 1:a Grand Cru Classé och Cheval Blanc:en några gånger. Jag "saknar" dock Chateau Ausone, så om någon vill bjuda på det någon gång :-)

Vad är då skillnaden på vänstra (Médoc och Graves) och högra (Saint Èmilion och Pomerol) stranden? Enkelt förklarat är det att på vänstra sidan dominerar Cabernet Sauvignon, och på högra är Merlot och Cabernet Franc viktigast. Då borde det väl vara enkelt? Jo, man önskar ju... Vad jag har lärt mig under de här veckorna är i alla fall att jag lyckas ganska ofta pricka in Pauillac-vinerna.

1988 var ett år som regnade mycket på våren, juli blev torr och varm så det gav tjocksakaliga druvor med mycket färg och tanniner. 1987 regnade skörden bort, så med det i minnet skördade många för tidigt 1988, för att vara säkra på att få in skörden.

Provningsledaren förmedlade sina enorma kunskaper på ett trevligt och avslappnat sätt.

Vinerna vi provade var i min rankordning:

1988 Clos Fourtet, Saint-Émilion Premiers Grand Cru Classé B, 480:-
85% Me, 10% CS, 5% CF
Tegelfärgad. Relativt stor åldrande doft av fat och källare. En fantstisk mognadston. Smaken hade bra balans mellan syror och mjuka torra tanniner. Relativt liten frukt, fat och något uttorkad. Ett vin på topp, eventuellt på nedgång. Jag gillar dessa åldrande toner. Mmmmums!

1988 Chateau Mouton Baronne Philippe, Pauillac, 5:e Grand Cru Classé, ca 500:-
57% CS, 23% Me, 12% CF, 2% PV
Det här vinet har bytt namn flera gånger, och heter sedan 1989 Chateau d'Armailhac. Det var synd att årgång 2000 var korkad när jag provade det för en vecka sedan.
Medeldjup mahognyfärg. Doften var stor, åldrande med toner av stall, hö, fat och massor av rostat kaffe. En härlig doft. Jag gillar kaffetonerna! Smaken har bra balans mellan syra och tanniner, medelstor frukt, fat med något beskt avslut. Beskan avslöjar att det är Pauillac:en. Jag tycker om vinet, även om doften lovar mer än smaken ger.

1988 Chateau Rausan-Ségla, Margaux, 2:a Grand Cru Classé, 550:-
61% CS, 35% Me, 2% CF, 2% PV
Medelstor röd färg. Doften har en mognad med gödsel och fat. Jag var till en början tveksam om den var korkskadad för det var en något mysko doft, men den försvann så då var det inte kork. Smaken hade mjuka syror, medelstora tanniner och en tydlig fatton. Eftersmaken var god. Det här vinet var på topp, så flaskan vi har hemma kommer nog att korkas upp rätt snart.

1988 Chateau Cheval Blanc, Saint-Émilion Premiers Grand Cru Classé A, 1100:-
minst 60% CF, resten Me och 1% CS
Medeldjup tegelfärgad. Doften hade en begynnande mognad med fat och röda bär. Smaken var relativt stor med medelstora syror och balanserade tanniner och de röda bären går igen även i smaken. Vinet är fortfarande ungt, mycket gott och balanserat. Det hade kommit högre upp hos mig om det hade varit mer moget, men helt klart är att det är ett strålande vin.

1988 Chateau Brane-Cantenac, Margaux, 2:a Grand Cru Classé, 490:-
65% CS, 30% Me, 5% CF
Tegelfärgad med en orange kant. Doften hade en begynnande mognad, röda bär, fat, stall och läder. Smaken var stor med bra balans mellan syror och tanniner. Det smakar moget och röda bär och förvånansvärt tunt. Eftersmaken är eldig.

1988 Chateau Gruaud-Larose, Saint-Julien, 2:a Grand Cru Classé, 331:-
57% CS (40-60% i vinet beroende på årgång), 30% Me, 8% CF, 3% PV, 2% Ma
Mahognyfärgad. Doften är knuten, men man skönjer ändå lakrits och fat. Smaken har bra syror och tanniner, men är beskt, stjälkigt och något kantigt.

Min bedömning skiljer sig något från majoriteten. Ungefär lika många röster får Cheval Blanc, Gruaud-Larose och Rausan-Ségla och vinner med det loppet. Men det vore fantasktiskt tråkigt om vi tyckte likadant allihop.

*CS=Cabernet Sauvignon, Me=Merlot, CF=Cabernet Franc, PV= Petit Verdot, Ma=Malbec

20070222

Andra bloggar om:

4 kommentarer:

Warstream sa...

Vilken provning! Man blir ju något avundsjuk...
Tack för trevlig läsning. Du finns nu bland mina favoriter.
Leif

Vinrankan sa...

Tack!
Jo, det var en bra provning. Och vill du gå på liknande provningar rekommenderar jag Munskänkarna. Det var de som arrangerade den här provningen.

Vinlusen sa...

Lyckliga du som får prova bordeaux! Ja, munskänkarna har bra provningar.

Vinmannen sa...

De trevliga bordeaux 1988:orna som ni provade. Har du någon uppfattning om vart och vilket år dom köptes in??

Tack.