Tanken är säkert god, men vad blir följden?
www.envarldavvin.se och www.wownews.se har lanserat en sammanställning av de mest omskrivna viner som fått högst betyg i Sydsvenska Dagbladet, DN, DI, SvD, GP och ICA-Kuriren. Vinerna måste vara omskrivna i fem av de sex tidningarna. och ha minst medelbetyg.
Är någon intresserad av detta?
För det första krävs det att vinet omtalas i fem tidningar, och jag ser en stor risk i otillåtna påtryckningar. För det andra är risken stor att vinerna tar slut i butikerna. Suck. Men när jag tittar på månadens lista hittar jag inget som jag vill köpa där, så listan riktar sig i alla fall ine till mig.
fredag 29 maj 2009
Dricka utan analys
Tänk vad länge sedan jag bara drack ett vin!
Jag har under åren varit på massor av vinprovningar, och hemma till middagen, ja då snurras det på glaset och analyseras. Stundtals har jag antecknat i marginalen på dagens tidning om intryck, för att jag ska komma ihåg det till senare.
Men blir man inte lite trist då? Var är njutningen?
Förra veckan plockade vi fram en flaska Chateau Rausan-Ségla årgång 1992. Någon av oss köpte den på Arlanda i februari 1997 för 195:-. Dussinet år har vi haft den i våra ägor alltså. Den har sedan dess förvarats antingen på Stockholms Vinkällare där vi hyrde förråd några år innan vi flyttade till villa och den fick plats i en vinkyl. Förvarad perfekt alltså.
När jag dekanterade den såg jag den härligt ljusa färgen. Ålder andades den. Jag fick den i glaset och bara njöt. Oh, vad gott! Margaux-vin med lite ålder. Fantastiskt! Och inte analyserade jag färgen, doften och smaken mer än att jag registrerade att det var oerhört gott.
Vilken dubbel njutning. Bara luta sig tillbaka och låta den gudomliga drycken fylla gommen utan att fundera på vad och varför.
Jag har under åren varit på massor av vinprovningar, och hemma till middagen, ja då snurras det på glaset och analyseras. Stundtals har jag antecknat i marginalen på dagens tidning om intryck, för att jag ska komma ihåg det till senare.
Men blir man inte lite trist då? Var är njutningen?
Förra veckan plockade vi fram en flaska Chateau Rausan-Ségla årgång 1992. Någon av oss köpte den på Arlanda i februari 1997 för 195:-. Dussinet år har vi haft den i våra ägor alltså. Den har sedan dess förvarats antingen på Stockholms Vinkällare där vi hyrde förråd några år innan vi flyttade till villa och den fick plats i en vinkyl. Förvarad perfekt alltså.
När jag dekanterade den såg jag den härligt ljusa färgen. Ålder andades den. Jag fick den i glaset och bara njöt. Oh, vad gott! Margaux-vin med lite ålder. Fantastiskt! Och inte analyserade jag färgen, doften och smaken mer än att jag registrerade att det var oerhört gott.
Vilken dubbel njutning. Bara luta sig tillbaka och låta den gudomliga drycken fylla gommen utan att fundera på vad och varför.
Dags för nystart
Under senaste året har jag provat massor av vin, men slarvat med anteckningarna. Dessutom har jag varit fokuserad på jobbet, men nu kan jag kanske komma igång igen. Fokus kommer kanske riktas lite bort från själva provandet, och gå mer på opinion. Det är vad jag vill i alla fall.
tisdag 26 juni 2007
Nya tag
Jag har inte skrivit något på senaste tiden, men det beror inte på att jag inte provat några viner. Det beror på att jag sitter hemma och lär mig HTML och hur man bygger en hemsida. Det är väl relativt enkelt, men därtill kommer designen. Vilka färger ska jag har, vilken form, typsnitt och annat. För att inte nämna innehållet, men det har jag rätt klart för mig.
Blogformen är begränsande för mig, och egentligen inte vad jag tänkte mig från början. Men det har varit intressant. Jag har skaffat en domän, och kommer snart att lägga upp min sida där jag kommer ha provningsnoteringar och lite annan info.
Jag återkommer när sidan är officiell.
Blogformen är begränsande för mig, och egentligen inte vad jag tänkte mig från början. Men det har varit intressant. Jag har skaffat en domän, och kommer snart att lägga upp min sida där jag kommer ha provningsnoteringar och lite annan info.
Jag återkommer när sidan är officiell.
torsdag 31 maj 2007
Årgången spelar roll
I morgon är det nyhetssläpp på bolaget igen. Jag kommer inte gå ner och köa för något, men ett släpp får mig att ta fram mina anteckningar från i somras. Vad tyckte jag om förra årgången? Så här skrev jag förra sommaren på ett hotell i södra Tyskland:
Jag erkänner mig besegrad. Svenska vinjournalister, sommelierer och andra har öst beröm över den tyska Rheingauproducenten Georg Breuer. Jag har bara provat hans enkla Sauvage Riesling trocken, och inte varit imponerad. Alldeles för stram, hård och syrlig. Var finns finessen som alla pratar om? När så det kom flertalet av hans viner på Systembolaget var jag inte en av dem som rusade dit.
Semestern juli 2006 gick till Tyskland och vi passerade Rheingau och Rüdesheim. Naturligtvis ville jag bevisa för mig själv att jag hade rätt, och besökte Breuer.
Första glaset var en 2005 Sauvage Riesling Trocken. Oj, vilket vin, stort, bra, allt som en enkel riesling ska ha. 109:- på bolaget, här, hos producenten endast €7,50. Ett fynd!
Nästa vin var 2004 Sauvage Riesling Trocken, och med det i munnen förstod jag var mitt missnöje kom ifrån. Alldeles för syrligt och knutet. Ett riktigt stolpskott. Jag måste ha provat den årgången i Sverige. [not: ja, det var den årgången jag provat tidigare vid ett par tillfällen och varit lika besviken varje gång].
Nästa glas var 2005 Estate Rüdesheim Riesling Trocken, €9,00, som var ganska endimensionellt med mycket tropisk frukt som ananas. Ingen favorit.
2005 Estate Rauenthal Riesling Trocken, €9,00, var mycket bättre, friskare, med mera rieslingkaraktär. Några flaskor av den åkte med hem.
2005 Terra Montosa Rheingau Riesling, €14,00, var bra, men knappt bättre än den förra så €5,00 prisökning var det inte värt.
2004 Berg Rottland Rüdesheim Riesling, €23,00, var tunt och syrligt och på tok för ungt. Eventuellt blir det bättre med några års lagring, men varför chansa?
2004 Berg Roseneck Rüdesheim Riesling, €22,00, var ett stort vin med bra frukt, bra syra och enorm eftersmak. Även detta vin letade sig ner i min resväska hem till Svea rike.
2004 Nonneberg Rauenthal Riesling, €27 var enastående! Stort, långt, bra syra, bra frukt, tydlig rieslingkaraktär. Mums!
Sammanfattningsvis gillade jag fem av åtta. Tre var besvikelser, men de fem jag gillade var kanon, så jag ställer mig i bakre ledet av Georg Breuers hyllningskör.
Jag har inte bestämt mig om jag ska försöka få tag på några flaskor av 2005:orna som släpps i morgon, kanske, kanske inte.
Jag erkänner mig besegrad. Svenska vinjournalister, sommelierer och andra har öst beröm över den tyska Rheingauproducenten Georg Breuer. Jag har bara provat hans enkla Sauvage Riesling trocken, och inte varit imponerad. Alldeles för stram, hård och syrlig. Var finns finessen som alla pratar om? När så det kom flertalet av hans viner på Systembolaget var jag inte en av dem som rusade dit.
Semestern juli 2006 gick till Tyskland och vi passerade Rheingau och Rüdesheim. Naturligtvis ville jag bevisa för mig själv att jag hade rätt, och besökte Breuer.
Första glaset var en 2005 Sauvage Riesling Trocken. Oj, vilket vin, stort, bra, allt som en enkel riesling ska ha. 109:- på bolaget, här, hos producenten endast €7,50. Ett fynd!
Nästa vin var 2004 Sauvage Riesling Trocken, och med det i munnen förstod jag var mitt missnöje kom ifrån. Alldeles för syrligt och knutet. Ett riktigt stolpskott. Jag måste ha provat den årgången i Sverige. [not: ja, det var den årgången jag provat tidigare vid ett par tillfällen och varit lika besviken varje gång].
Nästa glas var 2005 Estate Rüdesheim Riesling Trocken, €9,00, som var ganska endimensionellt med mycket tropisk frukt som ananas. Ingen favorit.
2005 Estate Rauenthal Riesling Trocken, €9,00, var mycket bättre, friskare, med mera rieslingkaraktär. Några flaskor av den åkte med hem.
2005 Terra Montosa Rheingau Riesling, €14,00, var bra, men knappt bättre än den förra så €5,00 prisökning var det inte värt.
2004 Berg Rottland Rüdesheim Riesling, €23,00, var tunt och syrligt och på tok för ungt. Eventuellt blir det bättre med några års lagring, men varför chansa?
2004 Berg Roseneck Rüdesheim Riesling, €22,00, var ett stort vin med bra frukt, bra syra och enorm eftersmak. Även detta vin letade sig ner i min resväska hem till Svea rike.
2004 Nonneberg Rauenthal Riesling, €27 var enastående! Stort, långt, bra syra, bra frukt, tydlig rieslingkaraktär. Mums!
Sammanfattningsvis gillade jag fem av åtta. Tre var besvikelser, men de fem jag gillade var kanon, så jag ställer mig i bakre ledet av Georg Breuers hyllningskör.
Jag har inte bestämt mig om jag ska försöka få tag på några flaskor av 2005:orna som släpps i morgon, kanske, kanske inte.
onsdag 30 maj 2007
Tysk Pinot Noir
Oj, senaste inlägget var länge sedan! Ska försöka komma med lite uppdateringar.
En tysk pinot noir, kan det vara något? Jag gillar Bourgogner, jag gillar några Ny-Zeeländska pinoter, och några amerikanska dito, men kan det verkligen bli något bra i Tyskland? Recensenterna skrev gott om det här vinet, och en person vars omdöme jag litar på sa det var gott, så fram med skruvkorken. L var inte imponerad, för syrligt och tunt tyckte han, men jag hade en annan uppfattning.
Pinot noir, som även kallas för spätburgunder eller blauburgunder i Tyskland, är landets tredje mest planterade druva.
2004 Künstler Reichestal Pinot Noir, Weingut Franz Künstler, Tyskland/ Rheingau, 169:- Ljust röd färg med en vattnig kant. Man kan ana vilken druva som gömmer sig bakom.
Doften är lite försiktig i början. Den utvecklar sig efter ett tag i glaset, så jag är glad att jag dekanterat det en timme innan maten. Det framträder mer och mer av röda bär, hallon, jordgubbar, lite fat och örter. Smaken är medelfyllig, kryddig, jordgubbar, hallon, lite fat, örter och relativt hög alkolhol i eftersmaken. Vinet växer efter den smygande starten. Det är tydlig pinot noir-karaktär. Gott, och visste jag det inte, skulle jag nog inte gissa på Tyskland. Prisvärt? Nja inte riktigt.
I somras bilade vi genom Tyskland, och tog oss genom Rheingau, men inte förbi Künstler. Rheingau ligger vid floden Rhen, strax väster om Frankfurt. Vingården Reichestal är belägen väster om byn Hochheim i distriktets östra del.
Familjen Künstlers vinodlarhistoria går tillbaka till 1600-talet. Idag är det Franz Künztlers son, Gunther, som leder egendomen och är huvudansvarig för vinmakandet. Man förfogar över 30 hektar vingårdar, mest planterade med riesling, förutom en del av vingården Reichestal som är planterad med pinot noir, och en mycket liten del i östra Hochheim där man odlar Chardonnay.
En tysk pinot noir, kan det vara något? Jag gillar Bourgogner, jag gillar några Ny-Zeeländska pinoter, och några amerikanska dito, men kan det verkligen bli något bra i Tyskland? Recensenterna skrev gott om det här vinet, och en person vars omdöme jag litar på sa det var gott, så fram med skruvkorken. L var inte imponerad, för syrligt och tunt tyckte han, men jag hade en annan uppfattning.
Pinot noir, som även kallas för spätburgunder eller blauburgunder i Tyskland, är landets tredje mest planterade druva.
2004 Künstler Reichestal Pinot Noir, Weingut Franz Künstler, Tyskland/ Rheingau, 169:- Ljust röd färg med en vattnig kant. Man kan ana vilken druva som gömmer sig bakom.
Doften är lite försiktig i början. Den utvecklar sig efter ett tag i glaset, så jag är glad att jag dekanterat det en timme innan maten. Det framträder mer och mer av röda bär, hallon, jordgubbar, lite fat och örter. Smaken är medelfyllig, kryddig, jordgubbar, hallon, lite fat, örter och relativt hög alkolhol i eftersmaken. Vinet växer efter den smygande starten. Det är tydlig pinot noir-karaktär. Gott, och visste jag det inte, skulle jag nog inte gissa på Tyskland. Prisvärt? Nja inte riktigt.
I somras bilade vi genom Tyskland, och tog oss genom Rheingau, men inte förbi Künstler. Rheingau ligger vid floden Rhen, strax väster om Frankfurt. Vingården Reichestal är belägen väster om byn Hochheim i distriktets östra del.
Familjen Künstlers vinodlarhistoria går tillbaka till 1600-talet. Idag är det Franz Künztlers son, Gunther, som leder egendomen och är huvudansvarig för vinmakandet. Man förfogar över 30 hektar vingårdar, mest planterade med riesling, förutom en del av vingården Reichestal som är planterad med pinot noir, och en mycket liten del i östra Hochheim där man odlar Chardonnay.
måndag 14 maj 2007
Jag vann - inte
Systembolagets förslagstävling är avgjord. De har kommenterat på hemsidan några av förslagen. Det var en del riktigt bra. Mitt förslag var det ingen kommentar på, vilket säkert betyder att de inte tänker göra något åt det. Jag föreslog att de skulle ta med årtalet i varunumret. Det skulle bli så mycket enklare att hitta rätt vin då, men det är kanske lite väl kundvänligt?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)