4 minuter snabbare idag. Härligt!
Dagen har varit en riktig vitamininjektion. Klockan åtta på morgonen tog jag bilen in till stan för att förbereda helgdruvkursen. Jag höll två avsnitt med en lunch emellan. Min lokala deli, Erssons fisk stod för lunchen, två smarriga pastasallader.
Vi provade först riesling och några tyckte det var tidigt på morgonen. Vad, klockan var ju nästan halv elva! 6 viner analyserades. Nästa avsnitt var sauvignon blanc och vi tog oss an 5 glas.
Det är alltid lika roligt att hålla kurs och idag var deltagarna riktigt med och gjorde bra vinanalyser. Enda avbräcket var 20 minuter efter lunch då paltkoman trädde in hos några. Det började bli varmt i lokalen, ögonlocken föll igen, och flera gäspade. Det slår aldrig fel, och jag vet med mig själv att jag nästan alltid brukar träda in i det tillståndet när jag är på kurs. Det spelar ingen roll hur intressant det är. Jag beslöt mig då för att hoppa över lite teori så vi kastade oss över vinerna istället. Jag lämnade över stafettpinnen efter det för cabernet sauvignon.
När jag kom hem kände jag mig lite rastlös, så jag bestämde mig för att ta en löprunda samtidigt som sonen var på simträning. Det var den som gick 4 minuter snabbare idag. Härligt! En riktigt bra avslutning på dagen!
Visar inlägg med etikett Riesling. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Riesling. Visa alla inlägg
söndag 10 oktober 2010
torsdag 18 juni 2009
Österrike - både torrt och sött
Efter vinskandalen i Österrike 1985 då några vinodlare hade sötat vinerna med dietylenglykol i syfte att höja vinet till en högre kvalitetsklass, reformerade man snabbt vinlagarna och fick bland de strängaste i världen. Österrike gör numera toppviner, så inget ont som inte har något gott med sig. Efter EU-inträdet ändrades åter lagarna något, till det mindre striktare, men reglerna för Qualitätswein och Prädikatswein stod fast. Det finns fyra vinregioner: Niederösterreich, Burgenland, Steiermark och Wien fördelat på 16 distrikt. Wien är den enda huvudstaden i världen med stor professionell vinodling. Det måste ha varit 20 år sedan jag var i Wien och drack "grinzing-vin" i stora keramikkrus direkt från fat tillsammans med schnitslar stora som tefat. Men oj vad gott det var! Det är det bestående minnet av den resan.
I Österrike mäter man sockerhalten med en annan skala än den vanligt förekommande. 1 grad KMW = 1 % socker i viktprocent. KMW, Klosterneuburger Mostwaage, motsvarar ungefär 5 grader Öchsle.
Det som är intressant med sockerhalten, är att för att kallas torrt ska det vara max 4 g/l socker, eller max 9 g/l om syrahalten är minst 2 g/l mindre än sockerhalten. Ju sötare, desto syrligre för att det inte ska upplevas som sött, ganska självkklart egentligen.
Österrikes egna druva är Grüner Veltliner, som odlas på en tredjedel av arealen.
Ingen av oss hade provat särskilt mycket vin från Österrike, så vi såg med spänning fram emot kvällen. Vi hade delat upp provningen så att var och en tog med två viner, efter givet tema. Mitt ansvar var att få med två söta. Ett av de torra vinerna vi provade var så oxiderat att det enda vi kände var äppelskrutt. Trist.
Torra
2001 Kranachberg Sauvignon Blanc, Sattlerhof, Südsteiermark, 279:-
Färgen är ljust gul med lite grönt instick. Doften är ren, stor, smörig med citrus, ananas, en aning röd saftig paprika och nässlor. I smaken kommer den höga syran fram med en oljig munkänsla. Ananas, persika och kryddighet finns där . Eftersmaken hänger kvar lite sådär lagom och alkoholen sticker inte ut. Det här vinet är gott, men inte prisvärt. Smörigheten i vinet kommer troligen av att den lagrats på jästfällningen i 8 månader.
2006 Kartäuserhof Smaragd Riesling Achleiten, Karl Stierschneider, Wachau, 180:- (prissänkt från 225:-)
Färgen är ljust gul med vattnig kant, mitt glas är något spritsigt, kanske är glaset dåligt diskat?
Doften är ren, stor, med gröna äpplen och paprika. Smaken visar en hög syra, gröna äpplena finns, mineral, en viss oljighet i munkänslan och avslutningen har en god bitterhet. Jag är är känslig för bitterhet och tycker normalt inte om det, men här passade det. Den långa eftersmaken hänger kvar och jag lutar mig tillbaka. Det här är gott.
2007 Grüner Veltliner Urgestein Terassen, Pichler, Wachau, 279:-
Färgen är djupare än de andra, mer gul. Doften är ren, stor, med tvål och ansiktskräm, rosor och tuttifrutti. Min första anteckning var även "veteöl", klart inspirerad av L:s hembryggda som jag nyligen avsmakat, men den korrekta termen är pomerans. Smaken är torr, medelstor syra, medelstor kropp, pomerens och äpple. Vinet är gott, men det finns annat jag hellre skulle betala nästan 300:- för.
2006 Kartäuserhof Riesling Federspiel Hinterkirchen, Karl Stierschneider, Wachau, 129:-
Färgen är även här ljust gul med ett grönt instick. Doften är ren, stor, frisk med citrus, mineral och krita. Det här var gott och klart prisvärt.
2007 Loimer Spiegel Grüner Veltliner, Loimer, Kamptal, 269:-
Färgen drar åt grönt. Doften är medelstor, med smörighet, äpplen, jäst, melon, och en ungdomlighet. Smaken är torr, frisk med äpplen, persika och grapefukt. Eftersmaken dröjer sig kvar lite lagom länge. Grüner Veltliner såklart.
Söta
2004 Hafner Beerenauslese Cuvée, Hafner, Burgenland/Neüsiedlersee, 84:- (halvflaska)
Druvor: Chardonnay, riesling, sauvignon blanc och scheurebe
Färgen var djup gyllengul. I doften kom det fram en ung fräsch persikoton och torkad frukt. Smaken avslöjade även den persikan, men även honung, en frisk syra med stor kropp, äpplen och citrus. Gott, och mycket prisvärt.
2000 Bründlmayer Riesling Zöbinger Heiligenstein Beerenauslese, Weingut Bründlmayer, Kamptal, 359:- (halvflaska)
Färgen är djup bärnsten. Doften visar ett mer moget vin, med torkad fukt, persika och botrytis. Smaken har en hög syra, torkad frukt såsom russin och katrinplommon. Gott, men i jämförelse med det förra inte prisvärt.
Sammanfattningsvis skulle jag klart rekommendera att botanisera bland de Österrikiska vinerna, både de torra och de söta. Riesling-vinerna gillade jag mest, men så är jag lite svag för just Riesling på den vita sidan. Lenz Moser för 145:- som vi inte provade den här gången är ju annars ett gott alternativ på den söta sidan.
I Österrike mäter man sockerhalten med en annan skala än den vanligt förekommande. 1 grad KMW = 1 % socker i viktprocent. KMW, Klosterneuburger Mostwaage, motsvarar ungefär 5 grader Öchsle.
Det som är intressant med sockerhalten, är att för att kallas torrt ska det vara max 4 g/l socker, eller max 9 g/l om syrahalten är minst 2 g/l mindre än sockerhalten. Ju sötare, desto syrligre för att det inte ska upplevas som sött, ganska självkklart egentligen.
Österrikes egna druva är Grüner Veltliner, som odlas på en tredjedel av arealen.
Ingen av oss hade provat särskilt mycket vin från Österrike, så vi såg med spänning fram emot kvällen. Vi hade delat upp provningen så att var och en tog med två viner, efter givet tema. Mitt ansvar var att få med två söta. Ett av de torra vinerna vi provade var så oxiderat att det enda vi kände var äppelskrutt. Trist.
Torra
2001 Kranachberg Sauvignon Blanc, Sattlerhof, Südsteiermark, 279:-
Färgen är ljust gul med lite grönt instick. Doften är ren, stor, smörig med citrus, ananas, en aning röd saftig paprika och nässlor. I smaken kommer den höga syran fram med en oljig munkänsla. Ananas, persika och kryddighet finns där . Eftersmaken hänger kvar lite sådär lagom och alkoholen sticker inte ut. Det här vinet är gott, men inte prisvärt. Smörigheten i vinet kommer troligen av att den lagrats på jästfällningen i 8 månader.
2006 Kartäuserhof Smaragd Riesling Achleiten, Karl Stierschneider, Wachau, 180:- (prissänkt från 225:-)
Färgen är ljust gul med vattnig kant, mitt glas är något spritsigt, kanske är glaset dåligt diskat?
Doften är ren, stor, med gröna äpplen och paprika. Smaken visar en hög syra, gröna äpplena finns, mineral, en viss oljighet i munkänslan och avslutningen har en god bitterhet. Jag är är känslig för bitterhet och tycker normalt inte om det, men här passade det. Den långa eftersmaken hänger kvar och jag lutar mig tillbaka. Det här är gott.
2007 Grüner Veltliner Urgestein Terassen, Pichler, Wachau, 279:-
Färgen är djupare än de andra, mer gul. Doften är ren, stor, med tvål och ansiktskräm, rosor och tuttifrutti. Min första anteckning var även "veteöl", klart inspirerad av L:s hembryggda som jag nyligen avsmakat, men den korrekta termen är pomerans. Smaken är torr, medelstor syra, medelstor kropp, pomerens och äpple. Vinet är gott, men det finns annat jag hellre skulle betala nästan 300:- för.
2006 Kartäuserhof Riesling Federspiel Hinterkirchen, Karl Stierschneider, Wachau, 129:-
Färgen är även här ljust gul med ett grönt instick. Doften är ren, stor, frisk med citrus, mineral och krita. Det här var gott och klart prisvärt.
2007 Loimer Spiegel Grüner Veltliner, Loimer, Kamptal, 269:-
Färgen drar åt grönt. Doften är medelstor, med smörighet, äpplen, jäst, melon, och en ungdomlighet. Smaken är torr, frisk med äpplen, persika och grapefukt. Eftersmaken dröjer sig kvar lite lagom länge. Grüner Veltliner såklart.
Söta
2004 Hafner Beerenauslese Cuvée, Hafner, Burgenland/Neüsiedlersee, 84:- (halvflaska)
Druvor: Chardonnay, riesling, sauvignon blanc och scheurebe
Färgen var djup gyllengul. I doften kom det fram en ung fräsch persikoton och torkad frukt. Smaken avslöjade även den persikan, men även honung, en frisk syra med stor kropp, äpplen och citrus. Gott, och mycket prisvärt.
2000 Bründlmayer Riesling Zöbinger Heiligenstein Beerenauslese, Weingut Bründlmayer, Kamptal, 359:- (halvflaska)
Färgen är djup bärnsten. Doften visar ett mer moget vin, med torkad fukt, persika och botrytis. Smaken har en hög syra, torkad frukt såsom russin och katrinplommon. Gott, men i jämförelse med det förra inte prisvärt.
Sammanfattningsvis skulle jag klart rekommendera att botanisera bland de Österrikiska vinerna, både de torra och de söta. Riesling-vinerna gillade jag mest, men så är jag lite svag för just Riesling på den vita sidan. Lenz Moser för 145:- som vi inte provade den här gången är ju annars ett gott alternativ på den söta sidan.
torsdag 31 maj 2007
Årgången spelar roll
I morgon är det nyhetssläpp på bolaget igen. Jag kommer inte gå ner och köa för något, men ett släpp får mig att ta fram mina anteckningar från i somras. Vad tyckte jag om förra årgången? Så här skrev jag förra sommaren på ett hotell i södra Tyskland:
Jag erkänner mig besegrad. Svenska vinjournalister, sommelierer och andra har öst beröm över den tyska Rheingauproducenten Georg Breuer. Jag har bara provat hans enkla Sauvage Riesling trocken, och inte varit imponerad. Alldeles för stram, hård och syrlig. Var finns finessen som alla pratar om? När så det kom flertalet av hans viner på Systembolaget var jag inte en av dem som rusade dit.
Semestern juli 2006 gick till Tyskland och vi passerade Rheingau och Rüdesheim. Naturligtvis ville jag bevisa för mig själv att jag hade rätt, och besökte Breuer.
Första glaset var en 2005 Sauvage Riesling Trocken. Oj, vilket vin, stort, bra, allt som en enkel riesling ska ha. 109:- på bolaget, här, hos producenten endast €7,50. Ett fynd!
Nästa vin var 2004 Sauvage Riesling Trocken, och med det i munnen förstod jag var mitt missnöje kom ifrån. Alldeles för syrligt och knutet. Ett riktigt stolpskott. Jag måste ha provat den årgången i Sverige. [not: ja, det var den årgången jag provat tidigare vid ett par tillfällen och varit lika besviken varje gång].
Nästa glas var 2005 Estate Rüdesheim Riesling Trocken, €9,00, som var ganska endimensionellt med mycket tropisk frukt som ananas. Ingen favorit.
2005 Estate Rauenthal Riesling Trocken, €9,00, var mycket bättre, friskare, med mera rieslingkaraktär. Några flaskor av den åkte med hem.
2005 Terra Montosa Rheingau Riesling, €14,00, var bra, men knappt bättre än den förra så €5,00 prisökning var det inte värt.
2004 Berg Rottland Rüdesheim Riesling, €23,00, var tunt och syrligt och på tok för ungt. Eventuellt blir det bättre med några års lagring, men varför chansa?
2004 Berg Roseneck Rüdesheim Riesling, €22,00, var ett stort vin med bra frukt, bra syra och enorm eftersmak. Även detta vin letade sig ner i min resväska hem till Svea rike.
2004 Nonneberg Rauenthal Riesling, €27 var enastående! Stort, långt, bra syra, bra frukt, tydlig rieslingkaraktär. Mums!
Sammanfattningsvis gillade jag fem av åtta. Tre var besvikelser, men de fem jag gillade var kanon, så jag ställer mig i bakre ledet av Georg Breuers hyllningskör.
Jag har inte bestämt mig om jag ska försöka få tag på några flaskor av 2005:orna som släpps i morgon, kanske, kanske inte.
Jag erkänner mig besegrad. Svenska vinjournalister, sommelierer och andra har öst beröm över den tyska Rheingauproducenten Georg Breuer. Jag har bara provat hans enkla Sauvage Riesling trocken, och inte varit imponerad. Alldeles för stram, hård och syrlig. Var finns finessen som alla pratar om? När så det kom flertalet av hans viner på Systembolaget var jag inte en av dem som rusade dit.
Semestern juli 2006 gick till Tyskland och vi passerade Rheingau och Rüdesheim. Naturligtvis ville jag bevisa för mig själv att jag hade rätt, och besökte Breuer.
Första glaset var en 2005 Sauvage Riesling Trocken. Oj, vilket vin, stort, bra, allt som en enkel riesling ska ha. 109:- på bolaget, här, hos producenten endast €7,50. Ett fynd!
Nästa vin var 2004 Sauvage Riesling Trocken, och med det i munnen förstod jag var mitt missnöje kom ifrån. Alldeles för syrligt och knutet. Ett riktigt stolpskott. Jag måste ha provat den årgången i Sverige. [not: ja, det var den årgången jag provat tidigare vid ett par tillfällen och varit lika besviken varje gång].
Nästa glas var 2005 Estate Rüdesheim Riesling Trocken, €9,00, som var ganska endimensionellt med mycket tropisk frukt som ananas. Ingen favorit.
2005 Estate Rauenthal Riesling Trocken, €9,00, var mycket bättre, friskare, med mera rieslingkaraktär. Några flaskor av den åkte med hem.
2005 Terra Montosa Rheingau Riesling, €14,00, var bra, men knappt bättre än den förra så €5,00 prisökning var det inte värt.
2004 Berg Rottland Rüdesheim Riesling, €23,00, var tunt och syrligt och på tok för ungt. Eventuellt blir det bättre med några års lagring, men varför chansa?
2004 Berg Roseneck Rüdesheim Riesling, €22,00, var ett stort vin med bra frukt, bra syra och enorm eftersmak. Även detta vin letade sig ner i min resväska hem till Svea rike.
2004 Nonneberg Rauenthal Riesling, €27 var enastående! Stort, långt, bra syra, bra frukt, tydlig rieslingkaraktär. Mums!
Sammanfattningsvis gillade jag fem av åtta. Tre var besvikelser, men de fem jag gillade var kanon, så jag ställer mig i bakre ledet av Georg Breuers hyllningskör.
Jag har inte bestämt mig om jag ska försöka få tag på några flaskor av 2005:orna som släpps i morgon, kanske, kanske inte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)