Viner jag inte unnar dig - och en otrevlig påhälsning

Ja, det var ett något udda tema på provningen hos mig - viner jag inte unnar dig. Men efter bodelningen av vinkällaren uppstod det ett antal udda flaskor som ingen unnade den andre. De ville man ju själv ha. De var inköpta på plats hos producenten för ett antal år sedan, eller en gåva från vinintresserade vänner. Eller hade bara legat i källaren ett antal år.

Vad skulle vi göra med dessa flaskor? Dra lott, eller försöka dela på något rättvist sätt? Nej, kalla in det gemensamma vinprovargänget - och de ställde mangrant upp - och korka upp flaskorna!

Det blev jag som fick lotten att arrangera provningen, och det passade ju bra eftersom det då även blev första provningen för gänget hemma hos mig. Dagen före nyårsafton blev det valda datumet.

Första glaset blev röstat som sämsta vinet, vilket jag hade förutspått eftersom gänget inte är lika frälsta i Rhône som jag. Jag gillade det däremot, men kanske borde det ha druckits för 2-3 år sedan för att vara på topp. Något riktigt lagringsvin är det ju inte. Glaset visade en medeltät mahognyton. Doften var stor, köttig chark, fat och stall. Doften gillades av de flesta, men det var nog bara jag som tyckte om smaken där de andra tyckte att det var för syrligt och hade tappat för mycket frukt. Tanninerna var mjuka, det var stalligt, och hade mycket mognadstoner.

1997 Crozes Hermitage Domaine de Thalabert, Jaboulet. Inköpt 1999 för 169:-

Nästa vin fick ovationer från samtliga. Definitivt kvällens vinnare! 6 flaskor av detta vin inköptes för 15 år sedan, och första flaskan drack vi direkt till en pizza. Det bästa pizzavinet jag druckit, ingen tvekan. Nu återstod endast en butelj. Jag har provat många årgångar från den här producenten, men ingen årgång har varit ens i närheten av den här, varken som ung eller som nu lagrad. En av gästerna kollade upp att det finns att köpa på magnum, för drygt 4000 kronor flaskan. Vad var det vi gillade då? Jo färgen avslöjade direkt att det inte var nytappat med sin ljusa orangetegelfärg. Doften blommade ut i en fin ren mognadston med en söt fruktighet och ceder. Smaken uppvisade till skillnad från första glaset en mjukare syra, mjuka runda tanniner och en fin kryddighet. Det var vitalt, med en schysst mognad. Mmmm.

1988 Chateau Musar, Gaston Hochar. Inköpt 1995 för 124:-

 Tredje vinet var tyvärr korkskadat och smakade papplåda. Hua! Vi missade det här vinet:

1996 Chateau Giscours. Inköpt 2000 för 200:- hos producenten.
Korkat, smakade pappkartong

Jag drog upp ett annat vin istället som var betydligt djupare och rödare i färgen än de två första. Den hade en begynnande mognad i doften, och någon vid bordet sa att det var förfärligt, medan en annan tyckte det var supergott. Det är kul att jag har uppriktiga vänner, det uppstår alltid häftiga diskussioner när vi provar vin eftersom vi har så olika smak. Och några är alltid styva i korken och sätter ner foten med en gissning som kan vara helt uppåt väggarna. Jag tyckte det fanns mycket lakrits, björnbär, fat, plommon och en bra syra som matchade tanninerna som avslutades med en lång härlig eftersmak. Gott!

2005 Clos du Mont-Olivet. Inköpt 2007 för 136:- hos producenten.
Den vinresan avslutades tråkigt med kamerastöld sista dagen, så alla mina fina komponerade bilder från vingårdar, Mont Ventoux och lavendelodlingarna runtomkring försvann. Trist.

Fjärde vinet var rött med en orange kant. Förvånande nog kände jag en apelsindoft, medans någon annan sa mandelmassa. Hade vi ätit för mycket julmat? De smakade klassiskt franskt, med ceder, paprika och bra frukt. Självklart är vi i Bordeaux, vilket alla samstämmigt sa.

1995 Domaine de Chevalier. Inköpt 1999 för 418:- av gästerna som födelsedagsgåva.

Femte vinet uppvisade en telgelröd färg. Doften bestod främst av stall, häst och källare. Det fanns rejält med syra och tanniner kvar, och en del frukt fanns kvar också. Hyggligt, men inget storartat.

1997 Val di Suga, Tenimenti Angelino. Inköpt 2002 för 185:-

Sjätte och sista glaset hade en djup svart färg med en röd kant. Svartvinbärsgodis var det mest framträdande i doften, och de svarta vinbären återkom i smaken. Jag tyckte det var sämst i samlingen, och ovationerna var svåra att höra. Men jag har lite svårt med det supervarma året 2003. Även detta vin var en gåva från gästerna.

2003 Siepi, Marchesi Mazzei. Inköpt 2007 för 484:- som en födelsedagsgåva från gästerna

På det hela taget en mycket trevlig provning. Maten till var av det enklare slaget, eftersom jag inte ville stå i köket istället för att prova vin. Det var hemmagjord kalvlasagne, men nog måste jag skaffa större gryta att göra köttfärssås i?

När det var dags för osten, fick vi en otrevlig påhälsning. Stopp i avloppet gjorde att grannens toalettinnehåll kom i retur genom duschavloppet. Kvällen avslutades därmed inte med glasdisk som planerat, utan med rörmokarbesök, och sanering av toaletten. 

Vita viner från Italien

Det är inte alltid man tar fram en flaska vitt italienskt vin. Och eftersom så är fallet för mig, var jag rätt nyfiken på den här provningen. Ska jag vara ärlig så var just den här samling rätt bra, men i vissa fall kanske inte så prisvärda. Men det var en trevlig provning med en av de bästa provningsledarna jag träffat på. Jag kunde tyvärr bara lyssna med ett öra eftersom jag hjälpte till att hälla upp vinerna, men jag hörde rätt bra ändå. Som avslutning hade vi ett sött smarrigt vin med aprikoser, lagom sötma och friskhet. Det var 2003 Le Sponde Recioto Soave, Coffele, Veneto 251:- /50 cl, varunummer 88413 på 100% Garganega.
Som vanligt tar jag dem i min preferensordning:

2005 Planeta Chardonnay, Sicilien 199:-, varunummer 99185
Chard
Djup gul färg. Doften var stor, smörig, fat, rostad och kalaspuffar. Smaken följde efter med smörigheten och faten, syran var medelstor, och en ton av honung fanns. Jag gillar den här rostade tonen, så det var min favorit.

2005 Claps Sauvignon, Armani, Grave del Friuli 85:-, varunummer 2426
SB
Medelstor gul färg. Doften var relativt stor med citrus, fläder och gräs. Smaken hade en frisk syra, relativt stor frukt, citrus, fläder, gräs och lite metalliskt. Ett typiskt sauvignon blanc-vin, men inte övertypiskt. Hyggligt pris också.

2005 Torricella, Barone Ricasoli, Toscana 125:-, varunummer 7179
Chard
Medesltor gul färg. Doften var medelstor med citrus och äpplen. Smaken hade friska syror, citrus och äpplen. En trevlig Chardonnay som inte är tokekad.

2005 Langhe Riesling, GD Vajra, Piemonte 183:-, varunummer 97460
Ri
Medelstor gul färg. Doften var medelstor av godis, blommande gräs, mineral. Smaken var frisk, relativt stor kropp, citrus, gräs och lime. Det var trevligt, men inte prisvärt. Det når inte riktigt upp till de tyska rieslingvinerna som jag är förtjust i.

2005 Ca'Visco Soave Classico, Coffele, Veneto 119:- , varunummer 88357
80% Garganega, 20% Trebbiano di Soave
Medelstor gul färg. Doften angav mineraler, citrus, tropiska frukter och päron. Smaken var frisk, medelstor kropp, citrus, päron, persika. Ett hyggligt vin.

2004 Cubìa Insolia, Cusumano, Sicilien 145:-, varunummer 98224
Insolia
Medelstor gul färg. Doften var stor, smörig och rostad. Smaken hade bra syror, citrus, grape och beskt. Jag är en aning känslig för beska, så det behövs inte mycket för att jag ska tappa intresset. Tyvärr det här var min stora förlorare p.g.a. beskan.

20070314