Tokig översättning

Korrekt språk är svårt. Beroende på läsaren bör språket vara olika. På bloggar, gratistidningar, och enklare medier har jag inte så stora krav på språket. Ofta skriver man snabbt, och slinker det med ett eller annat språkfel är det inte hela världen. Det går oftast att förstå vad som menas. Och ofullständiga meningar kan ofta tjäna sitt syfte, genom att känslor lyser igenom.

Men när det gäller böcker har jag större krav, om inte rent av stora krav. Stavfel är bara slarvigt. Faktafel en katastrof. Tokiga översättningar har ett visst underhållningsvärde, om man förstår vad det egentligen skulle ha stått där. Men eftersom översättaren gjort fel, så finns det åtminstone en person som inte förstår det felaktiga.


En riktigt rolig översättningsmiss finns i Hugh Johnson och Jancis Robinsons Atlas över världens viner. På sidan 19 står det hur Pierces sjukdom (Pierce's disease) sprids med en typ av Dvärgstrit. På engelska heter insekten Glassy-winged sharpshooter, och texten i boken är:
Pierces sjukdom sprids av denna cikada, en glasvingad skarpskytt...

Jag vet inte hur skarpt den här lilla insekten skjuter, men inte är det en korrekt översättning. Jag ser framför mig en myra med glasvingar hållandes ett gevär som den siktar på vinrankan. Ammunitionen är en spruta med bakterien Xylella fastidiosa som tränger in i saven på vinstocken och blockerar vattentillförseln.

Till översättarens försvar måste sägas att det är inte lätt att hitta en översättning på Glassy-winged sharpshooter. I de få svenska vinböcker som alls omnämner denna lilla förtretliga skadeinsekt, översätter man inte alls. T.ex. Catarina Hiort av Ornäs skriver i Munskänkarnas Vinbok helt enkelt Glassy-winged sharpshooter i kursiv för att visa att det är ett engelskt namn.

Är det någon som vet det korrekta svenska namnet, om det finns ett sådant? Det närmaste jag hittat är att det är en typ av Dvärgstrit.

Dålig avkasting

Den 5 december 2005 köpte jag några flaskor av Quinta do Noval 2003 efter att provat den. Även några andra 2003:or kom med hem. Lillgrabben är ju född 2003, så det är hans årgång. Det är inte säkert att han får flaskorna när han uppnår lagom ålder. På sin höjd kanske han får dela flaskorna med oss :-) Men en Vintage Port är ju perfekt att spara länge på.


Jag provade den igen häromdagen, på en portvinsprovning vi arrangerade i Munskänkarna. Tre tawny mot tre VP. Min favorit-tawny var med, Fonseca 20 YO Tawny. Men vi hade en annan tawny som var ännu bättre. Ok, nästan 50 % dyrare, men Krohns Colheita 1978 var bland det godaste jag druckigt. Som sammet i munnen. Nästan synd att dricka den till choklad eller nötter. Den står sig så bra själv i eget majestät.

Motpolen till tawny är väl en ung VP. Det var fyra år sedan jag provade den här, så nu var den inte purung längre. Men vad smarrig. Jag dricker den gärna nu, men jag kan vänta till lillgrabben fyller 18, 25 eller varför inte 30 innan jag tar den sista flaskan.

Avkastningen då? För fyra år sedan betalade jag 595:-, nu går den att köpa för 577:-. Det är väl ungefär samma avkastning som på pensionsinsättningarna. Tur jag inte handlar vin som investering ;-)

En annan 2003:a som jag också köpte för fyra år sedan har sjunkit i pris den med, den med 17:-.

Första steget avklarat!

Brevet med resultatet har anlänt. Först ville jag inte öppna det. Någonstans inom mig gnagde att jag nog inte klarat det. Trots att jag när jag skrev hade en skön känsla att jag kunde det. Det var snacket efteråt, när vi som skrev, jämförde några frågor, och jag insåg att jag varit ute och cyklat.

Egentligen vet jag inte vad jag gett mig in på. Eller vart det ska leda. Jag var på väg i början av 2003. Men insåg att eftersom jag inte ens kunde hålla ögonen öppna när jag läste två meningar på jobbet, var det ingen idé. Då var jag gravid, och satt och höll upp ögonlocken för att inte somna. Det var omöjligt att fortsätta plugga med ett heltidsjobb. Inte med en liten grabb på två år hemma, och jag bara ville sova, sova, sova. Det kändes tungt att hoppa av. De andra i "studiegruppen" är klara med studierna. Men för dem gällde det deras yrke. För mig är det bara en oavlönad hobby.

Nu jobbar jag nästan heltid. Jag har mer ansvar på jobbet. Skjutsar till barnens aktiviteter. Roddar på Munskänksaktiviteter 1-2 gånger i veckan. Och försöker engagera mig i det som känns viktigt. Samtidigt fick jag för mig att plugga på distans på Grythyttan (igen) kan ju vara kul. Det är ju bara tre träffar i Grythyttan, och det kan ju några semesterdagar vara värda. Och läsa på bussen till jobbet har jag gjort förut. Speciellt när jag fick reda på att läraren är MW Ulf Sjödin. Han var ju en av alla skojiga, kunniga, inspirerande teknologer/doktorander som fick mig att på allvar tycka att vin är bättre än Pripps-ölen på kåren för en sisådär 17-18 år sedan i KTH:s vinförening.

Vad stod det i brevet jag inte ville öppna? Det stod att jag klarat av WSET:s Diploma unit 2, den om vitikultur och vinifikation. Nu är det bara 5 delar kvar. Vin, sprit, mousserande, starkvin och global business. Undrar vilken bit av kakan jag ska tugga i mig härnäst? Vilken smakar bäst?